Jag hoppas alla får en bra kväll och ett bra 2011. För min del har dagen och kvällen varit så där, har gått och blivit magsjuk. Det är inte så illa men mina planer om god mat och vin fick jag glömma. Får ta det i morgon i stället om jag mår bättre då :) Just nu är jag sjukt uttråkad, troligen eftersom jag har legat i soffan mer eller mindre hela dagen och tittat på tv. Funderar på att spela eller något för jag skulle vilja hålla mig vaken till kl 12 så jag får se lite fler raketer än vad jag har fått se och så har jag några jag skulle vilja skicka gott nytt år sms till vid den tidpunkten :)

Jag är svår ;)

Ja jag säger då det...jag kan verkligen inte läsa ibland...men det kunde faktiskt stått det.. ;) --> Aftonbladet

Först ska jag sluta slöa ;) Sen ska jag göra följande:

Äta
Diska
Handla
Slänga sopor
Packa
Städa
Plugga

Får se om jag hinner med allt men tanken är att morgondagen ska bara vara en dag då jag unnar mig saker utan att ha massa måsten :)

Uppdatering...

Okay jag har lyckats äta, handla och packa lite...men resten då? ;) diska och slänga sopor kan jag nog orka med :P

Jag tror på något större- att det finns någon eller något där ute och jag tror att det är hoppet som håller igång människan. Jag har alltid trott på kärleken, men jag har nog tappat lite av den tron och har blivit mer en tro på att jag kommer hitta den "rätta", men jag önskar få tillbaka tron på kärleken. Att min tro har förändrats beror på allt som jag har varit med om, men snart är det ett nytt år och då kommer allt bli annorlunda, jag ska inte hamna någonstans där jag har varit förut utan allt ska förändras till det bättre.
Jag tror även på övernaturliga varelser, som t.ex. andar. Tyvärr är jag inte "känslig" så jag har inte känt någon närvaro på det viset.

Sluta aldrig att tro och hoppas, för när du slutar med det slutar du att leva....

Snart ska jag hem till familjen Ask- Norin och snacka lite skit med Therese och dricka lite vin, det ska bli trevligt :) jag måste bara försöka få fason på datorn innan. Den jobbar just nu med en reparation och jag hoppas den blir klar snart. Dumma opålitliga datorer :P

Dagen har varit bra, har haft en trevlig sms stund som verkligen fick mig på gott humör :)

nej nu ska jag gå och se vad den andra datorn sysslar med egentligen ;) ha en bra kväll mina vänner och alla andra som läser min blogg :)

Ja Johanna tycker att jag skriver för lite i min blogg så nu känner jag att jag måste kompensera henne :P men det kanske blir för mycket på en gång he he :P men nu vet ni varför det kommer så många inlägg på en gång ibland ha ha...nej nu är det nog dags att jag gör något vettigt som antingen diska eller plugga, eller varför inte både ock? :P

Okay jag får väl ta ett ögonblick där jag föll för en viss person vid första ögonkastet. Det var höst 2006 och jag var och hälsade på Johanna i Motala då jag bodde i Umeå då. det var mitt i veckan och jag ville festa och Johanna visste bara en som skulle kunna ha fest mitt i veckan. Sagt och gjort så gick vi till honom och det var verkligen som att jag föll när jag fick se honom första gången. Som tur var känslan ömsesidig men jag hade redan ett för hållande så det ställde till med rätt mycket men ja jag gjorde slut med Daniel i Umeå för jag föll för någon annan, så nu har jag erkänt det också..Vi var ihop ett tag men det funkade inte riktigt så vi gick till slut skilda vägar och har knappt setts sen dess.

Jag och Johanna. Johanna är en av mina bästa vänner, för henne kan jag berätta allt och vi finns alltid för varann. Vi har känt varann sen slutet av 1990- talet men det var inte förrän 2006 som vi blev bästa vänner och vi har hållit ihop sen dess fast det hänt att vi har småbråkat ibland ;) Älskar dig gumman!



Helena är nog den vän som räddade mig när hon och jag började gymnasiet samtidigt och vi fann varann direkt. Innan så skolkade jag oerhört mycket och trivdes inte alls så mycket med livet så jag oftast var ensam. Jag kommer alltid se henne som en nära vän fast vi kanske tappat lite av kontakten på senare år. Älskar dig gumman!


Min kära vän Marcel sen typ 10 år tillbaka. Vi har alltid haft bra kontakt och alltid kunnat prata om allt. Vi gick från passionerade älskare till nära och kära vänner. För cirka 5 år sen var han ihop med en tjej som han tillät förstöra vår fina vänskap, jag sa upp kontakten men förut i år (eller om det var i slutet på förra året) så skrev jag hej till honom och nu är vi tillbaka där vi var innan allt tog slut. Jag älskar dig vännen för du förstår verkligen mig!

I går låg jag och tänkte en hel del när jag försökte somna så det gick ju inte att somna alls. Jag tror att det är så att jag har mer problem än folk vet om och som inte ens jag är medveten om då jag väljer att blunda i stället för att ta itu med problemen. Jag berättar inget för människor, jag är en person som oftare tröstar mig själv än räcker ut handen och ber om hjälp eller tröst. I går fann jag det att den enda som begränsar mig är jag själv och i går förstod jag det att jag har väldigt svårt att gå utanför min säkerhetszon och tyvärr har den blivit mindre mer åren. Så ett av mina nyårslöften för 2011 är att jag ska utmana mig själv och göra sådant som jag inte skulle göra annars. Och det kommer bli en blandad kompott av utmaningar!

Den första utmaningen och en av den svåraste blir att prata med mamma och berätta för henne att jag och Fredrik inte är ihop längre. Ja jag vet, nu tycker ni att det inte är så farligt, men saken är den att mamma och jag pratar inte så ofta om personliga saker. Att vara öppen mot mamma kommer nog öppna upp mycket.

_________________________________________________________________________________________________

Det har varit stora diskussioner och åsikter om mitt hår sen jag mer eller mindre rakade av det, äsch jag trimmade bara håret men i alla fall ;) Och jag inser det att de som uppskattar mitt hår är de som verkligen känner mig. För de vet att jag gör så här galna saker, även fast det kanske inte är helt snyggt så är det JAG. En bara liten notis om detta :P

Ju mer jag tänker på det, desto argare blir jag! Men förhoppningsvis kan jag glömma bort det och gå vidare. En sak är säker, jag ångrar inte mitt beslut...Skitsnack, lögner och feghet är ett gift!

Men nu ska vi inte vara arga för i dag är det jul :D

Jag är uppe så här dags för jag har en hel del att göra innan julfirandet; diska, göra Jansons Frestelse, dammsuga och slå in paket. Men det ska jag nog hinna med :P

God jul på er!

Jag bjuder på ett inlägg till för min underbara vän Johanna ville det :)

Jag ska plugga lite för jag har en uppgift som ska vara inlämnad i dag. Jag ska till gymmet för att säga upp mitt årskort plus att det blir en liten promenad i samma veva :) Jag ska även göra en Jansons frestelse till min far så det innebär att jag måste handla. Jag ska även försöka orka diska. Det viktigaste jag måste göra i dag är att slå in julklapparna :) Fast det allra viktigaste är att jag ska försöka bli frisk :P

Så hur mår jag i dag? Snorig men rätt klar i huvudet i alla fall. :)

Fast jag är nybliven singel är jag inte bitter när det kommer till kärlek utan jag tror fortfarande på att jag kommer hitta kärleken. Min tro och hopp ligger hos kärleken, det är det som jag har störst tro för. Det är inte bara kärleken till en kärlekspartner som är viktig utan kärleken till vännerna och kompisarna och det är det jag kommer fokusera mer på nu. Kärlek kan både vara något underbart eller något hemskt, men jag kommer nog alltid välja kärleken fast jag vet vilken risk det finns med det. Vilket är helt otroligt med tanke på min första pojkvän som jag skrev om i föregående inlägg.

Till frukost blev det fil och knäckebröd och till middag blev det köttfärssås och makaroner :) inte mycket mer än så alltså :P

Mamma 25 år med mig i famnen



Jag 25 år

Viss likhet, eller hur? :P

Denna bild är tagen från mammas och pappas bröllop, i dag är de dock inte längre gifta men är inte ovänner och det händer att de umgås rätt ofta som kompisar. Det har inte blivit så att vi har blivit två familjer, i början efter skilsmässan kanske det var så men nu firar vi alla högtider tillsammans vilket känns riktigt bra.
Mamma Birgitta är bor i Mjölby, precis som jag, med hunden Fia och sambon Håkan. Pappa Stig bor i Ödeshög och jobbar på Hallins.

ja vad ska jag mer berätta om mina föräldrar? Om ni vill veta mer får ni fråga :)

PS: flickorna på bilden är så klart jag och min syster :DS

Jag har haft brevkontakt med rätt många men har slängt alla brev...trodde jag i alla fall. Nu så här i mitt packande hittade jag gamla brev från Janne (Jan-Ole) i Finland, han och jag hade en fin brevkontakt och vi kände att vi kunde prata om allt till varann, vi lyckades till och med ses en gång när jag bodde i Umeå. Han följde med mig och exet till Piteå dansar och ler. Sen så blev det som det oftast blir med killar, han hittade en tjej och då "behövde" han mig inte längre. Vilket är lite svårt att förstå när jag läste följande i ett av hans brev; "Tack för din alldeles underbara vänskap, som jag sa i mina mess, du är det enda som håller mig kvar i livet. Jag orkar knappt tänka."
Det är inte så att jag saknar vår vänskap för han avslutade vår vänskap på ett fult och oärligt sätt. Det jag önskar att är att folk uppskattar varann mer och håller kvar de positiva människorna som man träffar på i livet och om man nu känner att livet går åt olika håll så kan man väl åtminstone vara så ärlig och säga som det är.

Aja var  bara lite funderingar jag hade :)

Oj, ett så tungt ämne redan dag 2? Ja var ska jag börja? Jag får väl börja från början, men det är en lång historia så kommer inte berätta hela historien.

Jag var 15 år och var på fest då jag träffade John (ja jag nämner hans namn, inte mer än rätt). Från min sida var det nog mer eller mindre kärlek vid första ögonkastet. Vi blev ihop och var ihop några månader, sen kom den första av många smällarna. Han slutade bara att höra av sig och jag kunde inte få tag i honom. Oj när jag tänker efter vilka saker jag gjorde bara för att få tag i honom men det berättar jag inte här. När jag inte hade fått tag på honom på några veckor insåg jag att det var slut. Bra sätt att göra slut, eller hur? Efter några månader då jag redan hade träffat en ny hörde han av sig igen och ville att vi skulle försöka igen och självklart ville jag det med. Smäll nummer två, han skickade ett brev och gjorde slut och tyckte att jag skulle gå tillbaka till den andra killen, som till och med tog tillbaka mig. Så här var det tyvärr fram och tillbaka vissa år, mer eller mindre så fort han kom in i mitt liv igen så släppte jag allt för det var han jag ville ha, men jag fick honom aldrig. Man kan ju tro att jag skulle ge upp fort och inse vilken idiot han var, men nej, det tog 7 år för mig innan jag kunde släppa honom och det har jag Johanna att tacka för. Jag ångrar att jag lät honom ha så stor makt över mig för det gjorde att jag förstörde många fina förhållanden. Men jag var ung och jag hade inga vänner som sa åt mig att jag inte skulle ha något med honom att göra. Känslorna för honom har försvunnit, tack vare honom själv måste jag säga i och med att han sårade mig om och om igen. Han hör av sig ungefär en gång per år via Internet och är riktigt gullig, men jag blundar och stänger ner för jag tycker att det han sysslar med är patetiskt. Jag svarar aldrig på det han skriver och nu har jag tagit bort mig själv från den sidan så han kan inte kontakta mig. Jag har till och med hemligt nummer. Men jag känner honom, en dag kan han bara stå utanför dörren, men jag hoppas inte det, för sist han gjorde det sa jag att jag skulle ringa till polisen om han fortsätter så. Han finns fortfarande i närheten, en kompis till mig känner honom på något vis, men jag vet att om jag skulle träffa på honom skulle jag kunna hantera det.

Nej min första kärlek är ingen vacker historia, men den kunde varit det om jag inte hade träffat någon som är så sjuk som han är, och nej det är ingen lögn, har själv sett på papper från polisen att han har psykiska problem.

Det är konstigt egentligen att jag fortfarande tror på kärleken fast jag har varit med om en sådan här kille. Men mitt förhållande till honom har förstört mycket när det kommer till förhållandebiten; förtroende, bekräftelse m.m.

Förhoppningsvis blir det här de sista orden jag skriver om honom....

Namn: Cecilia
Ålder: Född 8e februari 1985
Bor: i egen lägenhet i Mjölby, har bott i egen lägenhet sen typ 2002
Civilstatus: har ett förhållande med Fredrik som också bor i Mjölby
Familj: Mamma, pappa, syster och halvsyster.
Husdjur: inga men det kanske jag skaffar mig i framtiden när jag har bestämt mig för att bosätta mig någonstans.
Sysselsättning: Studerar miljövetenskap på Linköpings Universitet i Norrköping. Sista året nu och i juni är jag färdig bakad :P
Fritidssysselsättning: Vara med vänner, motionera, vara med pojkvännen, festa och dansa på krogen, film, Internet, böcker m.m.
Framtiden: få ett fast jobb med en fast lön är min högsta dröm just nu

Johanna att jag skulle göra som hon och skriva 30 sanningar om mig själv. Kan ju bli spännande ;) får se om jag kommer ihåg att uppdatera varje dag också :P

Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Lite kanske, har visst lagt mer fokus på min andra blogg, där jag bloggar om min kamp med vikten. Läs gärna den; viktkampen.

I dag blir det lite fest hemma hos Johanna och utgång på Harrys(?), ja det blir i alla fall utgång, ska bli trevligt :) Vad ska ni hitta på en lördag som denna med snön som faller utanför? :)