I dag har jag börjat att ta mina SLIM tabletter som jag köpte billigt via letsdeal eller groupon, fick betala 129 kronor istället för 329 kronor :) De har även andra förmånliga rabatter på allt möjligt, från resor till kläder. SLIM tabletterna är till för att hjälpa till personer att gå ner i vikt, dels med hjälp av den aktiva ingrediensen CGA som finns i grönt kaffe, men även genom att hämma sockerupptaget och att driva ut fettreserver. Jag tror inte på några mirakelkurer eller på att det finns några genvägar, men jag ser de här tabletterna som ett hjälpmedel och så köpte jag dem för att de var billigare också :) Det står att de första dagarna med tabletterna får igång tarmarna, får väl se om det stämmer och jag kommer väl nämna lite om det i bloggen, så ni vet vad som händer :) Själklart ger tabletterna mest effekt om man har en bra kost och om man rör på sig, vilket jag har och gör, någorlunda bra i alla fall :) får se till att röra på mig mer nu när jag är typ helt frisk :)



Jag borde väga mig på morgonen egentligen men för att få en överblick över om det fungerar eller inte får jag väga mig nu och sen väga mig varje morgon i 14 dagar, det är så länge jag ska äta de här tabletterna :) Jag är inte stolt över min vikt längre, förra året var jag ju nere till 65 kilo men i dag när jag vägde mig låg jag på 69 kilo :( Alldeles för mycket! :( får hoppas på att det är lite mindre jag väger egentligen, på morgonen alltså ;)

Man ska väl inte förvänta sig mirakel efter en första behandling och det har inte heller skett några mirakler. Jag är inte helt säker på om jag har mindre rodnad eller inte, i och med att jag ser min rodnad varje dag så det blir svårt att se små skillnader, det har i alla fall inte skett någon dramatisk skillnad. Huden känns mjukare och lenare och jag är heller inte lika torr som jag har varit förut förutom på vissa punkter, men dessa punkter är inflammerade eller dylikt så därför blir det torrare där. I morse efter duschen såg jag att jag hade fått lite kvisslor/ utslag i pannan men de försvann mer eller mindre efter att jag hade Exuviance produkter. Jag fick ett startkit med Exuviance produkter igår och dessa är de enda produkter jag får använda nu under den här tiden. Produkterna verkar vara bra än så länge, den störst skillnaden jag har märkt är nog att efter att jag har duschat eller haft bara vatten på ansiktet så stramar mitt ansikte och det har det inte gjort, så det kan nog vara riktigt bra produkter. Tänkte skriva lite om produkterna i ett annat blogginlägg :) Använder puder i dag och jag tror att det ser bättre ut än vanligt, det brukar bli lite torrt efter några timmar på vissa ställen men det verkar inte riktigt så i dag :) tror inte att jag kommer uppdatera varje dag om hur mitt ansikte reagerar då jag inte tror att det kommer bli någon större skillnad dag från dag, utan jag kommer nog uppdatera när jag märker någon drastisk skillnad.

Jag tror att de flesta vet att jag har flyttat väldigt många gånger och bott lite här och där...ibland för att byta storlek på lägenhet men ibland även för att bli sambo- och sen flytta isär. Nu är det dags igen, men den här gången har jag tänkt långsiktigt. Jag ska flytta till Motala och till en tvåa som jag kan tänka mig att bo i i flera år. Anledningen till att jag vill flytta till Motala är för att min kära vän Johanna bor där, umgås inte så med så många fler än henne ;), och om jag kommer in på distanskursen i Karlstad blir det smidigare och närmre om jag bor i Motala samt att jag har närmre till Johanna och bil eftersom det är hon jag övningskör med :) jag hade ju inte tänkt att flytta mer på ett tag faktiskt men det blir inte alltid som man har tänkt sig ;)

Igår så var jag hos Laser och skönhetskliniken i Norrköping för att få rådgivning gällande min Rosacea. Jag var helt inställd på att det var laser vi skulle diskutera men hon föreslog ansiktsbehandling med Exuviance AHA eller PHA syra. Jag var lite osäker först, jag har aldrig varit på en skönhetsklinik förut och visste inte vad man skulle tänka på eller vad för information man skulle få. Jag ställde i alla fall frågor om bieffekter och sådant, och de bieffekter man kunde få var att huden flagnar, men då används det för hög syrahalt. En annan bieffekt som man kan räkna med är nya utslag och annat då kroppen reagerar med syran och släpper ut allt som ligger under huden så att säga. Berättar i nästa blogginlägg hur jag upplevde det efter åt och hur min hud ser ut i dag. Jag gick i alla fall med på en behandling, 590 kronor kostar det, men finns säkert billigare någon annanstans, och jag ska gå en kur på 6 gånger som då kommer kosta 3000 kronor, det får det vara värt :) Hon började med att tvätta mitt ansikte med rengöringsmjölk och ansiktsvatten. Sedan penslade hon på syran som låg på 20 % och som jag hade i ansiktet i cirka 4 minuter. Man kan få högst en syra på 30 % och tiden kan vara allt från några minuter till tio minuter. Det sved men det gick att härda ut, om man vill bli fin får man lida pin ;) Sen sprutade hon vatten på ansiktet för att torka bort syran och det var riktigt otäckt! ha ha Sen gav hon ansiktet massage med någon apparat som angav neonstrålning till huden eller något åt det hållet. Hängde inte riktigt med där ;) Det var rätt skönt, hon sa att det kunde pirra till lite men det var inget jag kände av. Efter massagen la hon en ansiktsmask som inte var den skönaste då det kändes som att man hade typ tandkräm eller tigerbalsam i ansiktet, väldigt kallt alltså!  Den fick jag ha på i 20 minuter och jag höll nästan på att somna, men hon sa att det brukar folk göra :P någon gång under kuren rensade hon mina porer genom att klämma med sina fingrar och det gjorde jävligt ont! Men antar att hon rensade mina porer rejält ;) det var bara näsan och hakan så det var uthärdligt :) Sist smörjde hon med dagkräm och en inflammationsdämpande kräm. Kuren tog cirka 45 minuter. Nästa behandlingen kommer ske den 13e juni.

Jag tror på övernaturliga saker och när jag blev spådd sist för några månader sen sa tarotkorten att jag skulle träffa Han med stort H i sommar och jag frågade även vem det kunde vara. Det är någon som jag redan har träffat och vi stöter på varann då och då. Nu kan man ju inte helt säkert säga att det är han och jag låter det ha sin gång. Har sett honom några gånger men vi har inte pratats vid, mest för att han inte har sett mig och jag har tänkt som så att han kanske inte kommer ihåg mig eller inte känner igen mig. Men i lördags fick jag det första tecknet så att säga då han gick förbi mig, kände igen mig och stirrade på mig. Jag stirrade inte tillbaka utan tittade bara på honom en liten stund och sedan vände jag mig om mot min vän Johanna och fortsatte prata med henne. Men nu vet jag ju i alla fall att han känner igen mig och att han antagligen ville säga hej till mig. Jag är helt övertygad om att vi kommer träffas på fler gånger i sommar och vem vet vad som kan bli av det hela. :)

Jag lider av hudsjukdomen rosacea. Rosacea drabbar omkring 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en långvarig hudsjukdom som engagerar de centrala delarna av ansiktet (pannan, näsan, kinderna och hakan) med rodnader, knottror och varblåsor (innehåller inga bakterier). Vanligast är att folk drabbas av den här sjukdomen tidigast i 30- årsåldern men jag var ovanligt tidig då jag fick sjukdomen redan i tonåren.



Att ha den här sjukdomen stör mig ibland, speciellt när det är många som glor på mig under en dag, och ibland kan jag känna att det kanske är det enda dom ser. Jag har varit hos en hudläkare och fått både tabletter och salva, det har hjälpt en del, men inte mot rodnaden då denna är svårast att få bort. Men det finns laserbehandlingar, och först nu har jag kolla upp detta alternativet. Hittade en klinik i Norrköping så nu har jag hört av mig till dom för en konsultation och förhoppningsvis kan jag få en strålbehandling. Kostade inte så jättemycket, typ 350 för konsultationen och 1 900 för hela ansiktet. Nu blev jag nervös när jag har satt det här i rullning, men det är lika bra att passa på när jag vet att jag kommer ha pengar över. Är det någon som har erfarenhet av laserbehandlingar?

Jag kan vara väldigt rasistisk när det kommer till fördomar om olika folk och folkslag, alltså jag är inte rasist men många skulle säkert säga att jag har rasistiska uppfattningar om olika folkslag. MEN jag är samtidigt väldigt öppen mot andra folkslag och religioner, tyvärr har ju vissa folkslag levt upp till sina rykten, ja visst det är väl att dra alla över en kam men i alla fall :) Jag har dejtat flera stycken som är icke - svenskar och jag har säkert hånglat med en handfull. Så jag tycket alla borde ge alla en chans eller två, det kan inte alltid vara lätt för dem att komma hit till ett kallt och okänt land. :)

Tänkte att jag varje dag i 30 dagar ska lägga in en sanning om mig själv, liten som stor...det låter som en bra idé, eller hur? :P ska försöka skriva den första i dag, just nu hinner jag inte och sen får vi väl se hur dags jag kommer hem :) men det kommer ska ni se :D

och jag gillar verkligen när någon visar sin uppskattning över mig eller mitt sällskap :) jag antar att jag har saknat det fast inte varit medveten om det...mmm igår åt jag min efterlängtade pizza men det var visst inte såååå gott som jag hade tänkt i mitt huvud :S ha ha vet inte vad felet är...kanske allt fett jag har lagt på mig? ;) hade ju trevligt sällskap iaf :) mmm vilket trevligt sällskap ;) i dag har jag lektion, nu är det inte alls långt kvar i skolan och igår hann jag bli klar med min  uppsats och lämnade in den igen till min handledare :) Skönt att arbetet med den är snart över :)

ja vilket jävla tjat det är på mig om den här uppsatsen men snart är jag klar med den, härligt :) ska lämna in den på måndag och sen får vi väl se vad det blir för kompletteringar...ska ju redovisa uppsatsen också men det har jag inte tänkt så mycket på, har börjat med powerpointen men inte mer än så...men det kommer det med  :P nä nu ska det bli lunch här och så ska jag diska lite...och i kväll får jag sällskap, nice! :D

Vaknade i morse och tittade på min mobil och till min glädje hade jag fått ett god natt sms! Tyvärr hade jag ju redan slocknat när jag fick det, men skickade ett god morgon sms i stället ;) Vad har jag för planer i dag då? ska väl ta och plugga lite uppsats innan jag ska åka till Motala, sen när jag kommer hem igen blir det mer uppsats :P ha ha inte så spännande eller hur? ;) Saknar mitt sällskap ju :P

Det blev ingen domedag i dag vilket var tur ;) jag fick en hel del ändringar som jag skulle göra och tänka på, inga problem, kommer bli fint till slut det här med uppsatsen...det enda som är nu är ju den här tidspressen, men har kommit långt i dag i alla fall så jag känner mig positiv :)

nu blir det att läsa en bok och sen sova...natti natti

I dag ska jag träffa min handledare för att gå igenom min c- uppsats...Jag räknar med att få mycket mycket "smisk" :S och mycket att ändra på...hoppas inte allt för mycket då den ska vara inne den 30e och min handledare måste ha godkänt den innan... ja vi får väl se hur jag mår efter mötet helt enkelt :S inget jag ser fram emot direkt, men man kan ju tro det att jag vill ha hjälp och feedback om c- uppsatsen, och visst det vill jag väl men är inte riktigt säker på hans ton ;) aja vi får väl se hur det går :)

usch ont i halsen, hoppas det bara är förkylningen :S inget varmvatten heller, suck, slutade fungera igår och har fortfarande inte kommit tillbaka, suck igen...annars har dagen börjat bra ;)

för att folk ska ogilla mig eller hata mig för jag är ändå inte så populär så whatever liksom...det var som en killkompis sa till mig "Du som är så populär borde väl inte ha några problem att skaffa öl *asg*", snacka om ironi alltså...men jag är nog väldigt svår att lära känna och komma in på livet på, men det är sådan jag är..i alla fall så är det väl det här som gör mig rätt orädd för att göra vissa val, så länge jag inte hatar mig själv kan jag leva med de val jag gör...men, ironiskt nog, är det att vara ensam som jag är räddast för, alltså att inte ha någon i mitt liv som jag ventilera mina tankar med, någon som jag kan berätta allt för och som alltid finns där...men dom är sällsynta, har bara två sådana, och den ena bor i Stockholm så det blir inte samma sak. mina andra vänner/kompisar/bekanta är jag inte rädd att förlora på samma sätt...

Vilken jävla skit dag det här har varit men den börjar bli lite bättre nu med nybakta muffins och skön musik :) morgonen började med att min handledare meddelade att han inte har läst klart min uppsats och jag som hade förväntat mig att han skulle vara klar med den i dag då han fick den förra fredagen på förmiddagen! :( jag måste lämna in min uppsats den 30e och han måste godkända den innan jag lämnar in den, hur ska jag hinna??!! :O vi ska ha ett möte på måndag och jag hoppas verkligen att han inte har massa ändringar som jag måste göra :S

hi hi jag är visst lite svartsjuk av mig och för min del är det inget negativt då det är högst sällan jag är det...så det är en go känsla ha ha ;)

Skrattade så att jag nästan kissade på mig, men bara nästan ;) nu blir det att sova, i en tom säng förvisso men det får gå an ;)

Jag har märkt att jag har väldigt svårt att skriva i jag-form utan jag väljer nästan alltid att skriva i generella termer...typ "om man borde bli klar nu kanske"...jag antar att det är en akademiska skada men det stör mig rätt mycket ibland då jag vill skriva i jag-form men jag hamnar lätt i de där generella termerna...är jag generell mån tro? ha ha nej skulle inte tro det ;) kanske är det en sorts "försvarsmekanism", för om jag inte skriver i jag-form kan jag inte hållas ansvarig för det jag skriver egentligen ha ha :P dumt eller hur? ;)

En Facebook uppdateringar som är generell:

"tänk vad fort man kan bli irriterad på en person, fast man trivdes med personen för bara några dagar sen ha ha men antingen beror det på lite sömn eller att han var mer jobbig än vanligt ha ha :P"

Framtiden får utvisa hur mitt val kommer påverka mitt liv, och andras liv. Valet är inte taget till 100 procent än, men om allt känns bra och om allt kommer gå bra så, ja då finns det nog ingen återvändo. Detta är nog första gången i mitt liv som jag gör ett sådant här val, men det kommer nog bli bra i slutändan i alla fall :) Jag har ju alltid min Johanna ;)

Dags för mig att sova här, drömde om dig och mig i natt, vem vet kanske får drömma såna drömmar igen :) Jag hoppas att min förkylning inte är värre i morgon men sån tur har jag nog inte ;) God natt :)

Ibland händer det att jag gör dåliga val, jag vet att de val jag gör ibland kan vara dåliga men ändå så gör jag dessa val. Ibland för att jag inte tänker mig för, men ibland för att jag vet att det är ett dåligt val utifrån andras synsätt men att jag inte tycker det. I alla fall så är det högst sällan jag ångrar mina val, visst jag kanske mår känslomässigt dåligt ibland av mina val men jag har nog rätt lätt för att bara skaka av mig och gå vidare. Det dåliga valet jag har gjort nu har jag bestämt mig för att sätta stopp för innan det går för långt. Jag trodde att jag kände mer än vad jag gör, så det är inte värt det.

Oj och var kom den här känslan ifrån som inte vill lämna mig? Livet är allt härligt ibland, vem vet som händer nu, men det känslan jag har får mig att känna mig levande! :D

Lördag i dag och det blir lite fest i Motala för min del, spela spel och bara ha det trevligt, det ska bli nice :) men nu ska jag nog sätta lite rotation på allt och börja med en dusch, men frågan är om jag ska färga håret i dag eller inte? Vi ska inte ut på krogen vad jag vet så vet inte om jag orkar det i dag...får fundera på det ;)

Vad gör ni andra en lördag som denna?

Fick suverän mat av Kungen i dag, plus att jag fick efterrätt! :D *mums* nu blir det att sätta igång och plugga, ska försöka bli klar med uppsatsen i dag så jag kan skicka den till min handledare :)

Svar till Johan: tyvärr använder jag ingen annan sida än Facebook, men jag har ju MSN ;)

Ja inte direkt för att jag har några fasta planer men Johanna ville hitta på något då hon är barnledig och på lördag har jag blivit bjuden på grillning hos min granne...båda två låter skoj, det är bara det att en av min grannes polare verkar intresserad av mig vilket känns rätt obehagligt då han har fru och barn :S när ska upptagna killar sluta bli intresserade av mig? Jag vill inte ha något trassel i mitt liv, jag klarar mig utan det. Det känns skönt att jag inte har något trassel med någon kille eller vän just nu. Dock så är det ju vissa vänner som säger en sak men som inte lever upp till det de säger, men vet ni vad, jag har slutat bry mig. Om ni inte vill ses eller höra av er så ska inte jag truga utan då kan jag nog klara mig bra utan er, så det så!

Det händer att jag ibland går in på ett annat exs Facebook sida och det känns i kroppen ibland, tyvärr :( men jag vet varför, för han stod för mycket av det jag ville ha och som han gav, men det enda han inte gav var kärlek. och nu har han gett sin kärlek till någon annan och visst jag är glad för hans skull men det skulle varit jag. MEN jag måste komma ihåg allt det dumma han gjorde mot mig, han var inte elak, det är inte riktigt så jag menar utan han var lite ohederlig ibland. Men visst är livet så att vissa personer är svårare att glömma än andra, och det är nästan bara när jag ser honom på Facebook som jag tänker på honom så jag borde kanske helt enkelt ta bort honom då vi inte ens pratar med varann, för mitt eget bästa. Så ja nu bestämmer jag mig för att själv ta bort dessa känslomässiga kedjorna och ta bort honom från Facebook. Det är egentligen konstigt för jag har mitt senaste ex på Facebook också men det är inte alls likadant, kanske för att jag inte gav så mycket av mig själv som jag gjorde till mitt andra ex. Åhh jag hoppas verkligen att jag någon vacker dag kan ge så mycket av mig själv igen och få lika mycket tillbaka. Kanske bara önsketänkande men man ska ALDRIG sluta att hoppas :) en dag kommer jag nog flytta härifrån och kanske bli fri från allt det som ligger i det förgångna och som jag påminns om ibland, och nej det har inte bara med pojkar att göra men det kan jag ta och berätta om någon annan gång. Nä nu ska jag sluta filosofera och äta något i stället :)

Ja i dag känns det som att det är en dålig dag...vaknade upp och känner mig lite nere, men inget ovanligt då jag brukar känna mig nere under mensperioden men det är inget roligt :( det finns ju tabletter som ska lindra PMS, tror jag ska testa såna någon gång, vad tror ni om det? Någon som har testat sånt och kan säga om det funkar eller inte? :) jag ska i alla fall ta en promenad i skogen sen och se om det hjälper men först måste jag plugga då jag har en uppgift som ska lämnas in klockan 12...vad gör mina läsare i dag då? :)

32 dagar kvar till examen! :D

..att inte längre dejta beror mycket på att det bara sabbar mitt självförtroende....de flesta jag har träffat via nätet har varit konstiga (mest på grund av psykiska besvär), behövande och kvävande och de har varit så många av den sorten så det har lett till att jag ibland funderar och undrar vad som är fel på mig som drar mig till såna människor...eller ibland varför jag väljer såna människor på nätet...jag har försökt att ändra mina val men det har inte heller funkat, så jag har lagt ner nätdejting helt...tror jag har bättre chans att hitta den rätta för mig någon annanstans..någon vacker dag ska jag hitta honom i alla fall :) och då kommer vi in på något annat jag också har tänkt på...att veta när man är redo för ett förhållande...jag tror inte att jag är det än, dels för att jag inte är säker på hur jag ska bete mig som flickvän men även för att jag har dåligt förtroende för killar och vad de har för planer eller hemliga agendor...så det gäller för mig att få tillbaka dels förtroende för mig själv och se mig någon som kan vara en riktigt bra flickvän och älska någon...förtroendet för killar kan vara svårt för mig att få tillbaka på egen hand, vilket innebär att jag måste träffa killar som inte har något att dölja utan de vill vara raka med vad de vill och önskar...men innan jag kan utsätta mig för killar, som både kan vara till besvikelse och vara tillfredsställande, så måste jag vara så säker på mig själv att jag inte kryper in i mitt skal igen om jag blir besviken..jag är inte där riktigt än men på god väg...

Lite tankar en tisdag som denna...nu ska det bli en promenad här :)

Igår fick jag sällskap av min Granne...det är lite fram och tillbaka med honom om jag vill umgås med honom eller inte...men igår var det riktigt trevligt och vi tillfredsställde varann på bästa sätt ;) Men det är mig bättre för mig att ha sex med honom än att leta upp någon annan då jag har känt Grannen i många år och då jag inte har några känslor för honom...just nu är det nog lättast för mig att ha det så, men tror inte att jag står ut med honom hur länge som helst ha ha :P Han är ju lite konstig med sin humor och konstiga skämt... :P jag får nöja mig med honom en stund tills jag hittar min kärlek :)

Först och främst vill jag tacka för alla kommentarer, alltid roligt att se att jag har fått kommentarer när jag loggar in :) och denna gång fick jag några att svara på ;)

Moa om varför jag tror att han kan vara desperat...:

Nu har du visserligen sagt att du "lagt ner" honom men jag vill ändå kommentera...Vad gjorde du när han ville hålla din hand och, som du säger "höll om dig som om ni var kära"? Mötte du hans sätt eller avvisade du? Sen måste jag hålla med Thette, det ligger kanske inte så mycket i hur han uttrycker sig då det är "vardag" i London. Till sist, har han sagt att han vill ha sex barn? Eller är det något du tar för givet eftersom han är av en annan kultur?

Ja jag mötte hans sätt och avvisade honom inte, dels för att jag är lite närhetstörstande men även för att han fick mig att känna mig bra :) Ja han sa att han vill ha sex barn, för den delen vet jag inte hur mycket allvar det låg bakom det då han först sa 11 eller något men iaf :)

Johan om Söndag...:

Hej! Jag har följt din blogg ett tag och tycker du verkar en schysst tjej. Finns du inte på någon sida där vi kan prata lite mer ostört? Johan

Hej! Va trevligt och oväntat :) ;) Absolut, jag finns på facebook, Cecilia Fransson heter jag, välj rätt användare bara för jag har två :P jag använder den ena mer än den andra förstår du :)


Caedus om Söndag...:

Låter som en bekväm helg, och fotbad är ju skönt, kanske man borde göra en dag.
Förstår känslan av ensamhet o tristess så där men naj det löste ju sig eller hur :)

Det var det! Det var skönt med en vit helg och bara umgås med lite folk :) och fotbadet var underbart! men skulle varit mer underbart med en karl som masserade mina fötter ;) Absolut, jag klarar mig alltid och det vet jag :)

och vad har jag gjort denna helg? Inte mycket! Den har varit väldigt lugn, men det har varit skönt men lite ensamt och tråkigt ibland bara. Hade ju i alla fall sällskap av mor och Håkan i fredags och igår tog jag en promenad med Johanna och Joel, det var trevligt :) efter långpromenaden tog jag ett varm fotbad, peelade fötterna och smörjde in dem, de blev jätte mjuka :D och luktade av lavendel...mm :) Yves Rocher är bra i bland ;) Nu ska jag äta lite frukost och sen blir det att fortsätta klart med uppsatsen :)

I går skickade jag ett sms till Mannen, frågade hur det var med honom och att jag tänker på honom. Vad får jag för svar? Jo bara Hi Baby, I also miss you. Inget alls om hur han mår, och ingen fråga om hur jag mår. I dag kom jag även tänka på att när vi sågs andra gången så var mest bara jag som ställde frågor om honom och så, visst han kanske pratade mest men han ställde inte så många frågor om mig. Hur ska jag tolka det? Fungerar det på annat vis i London, eller till och med i Irak? Där kanske det är så att om en man visar sitt intresse för en så är det bara att tacka och ta emot utan att lära känna honom innan. Om så är fallet så lär det inte funka för mig! Så nej nu lägger jag ner det här, får se om han hör av sig och beroende på vad han skriver så kanske jag svarar, men troligtvis inte. Han har inte gjort något större intryck på mig och det intryck han gjorde på mig när vi sågs börjar försvinna mer och mer så nä, nu skiter jag i detta och går vidare i mitt sökande efter den rätta mannen  ;)

I går skickade jag ett sms till Mannen, frågade hur det var med honom och att jag tänker på honom. Vad får jag för svar? Jo bara Hi Baby, I also miss you. Inget alls om hur han mår, och ingen fråga om hur jag mår. I dag kom jag även tänka på att när vi sågs andra gången så var mest bara jag som ställde frågor om honom och så, visst han kanske pratade mest men han ställde inte så många frågor om mig. Hur ska jag tolka det? Fungerar det på annat vis i London, eller till och med i Irak? Där kanske det är så att om en man visar sitt intresse för en så är det bara att tacka och ta emot utan att lära känna honom innan. Om så är fallet så lär det inte funka för mig! Så nej nu lägger jag ner det här, får se om han hör av sig och beroende på vad han skriver så kanske jag svarar, men troligtvis inte. Han har inte gjort något större intryck på mig och det intryck han gjorde på mig när vi sågs börjar försvinna mer och mer så nä, nu skiter jag i detta och går vidare i mitt sökande efter den rätta mannen  ;)

* Det första han gjorde när vi sågs andra gången var att hålla hand
* Samt att han höll om mig precis som att vi var ihop eller kära
* Han verkar vara mer inne på att övertyga mig om att han är genuint intresserad än att skapa en kontakt med och lära känna mig
* Han kallar mig för My Baby, det är inget vi har kommit överens, vi har inte prata om känslor eller kommit överens om något
* Troligtvis är han lite desperat efter att hitta en kvinna som kan föda hans sex barn som han vill ha i och med att han är 41

Inte vet jag om han är desperat eller inte, jag tror vi alla har våra uppfattningar om vad som kan vara desperat eller inte...men det här var i alla fall svar på kommentaren jag fick igår ;)

det är svårt att förklara hur idioten har förändrat mig, påverkat mig, speciellt när det kommer till förhållande till någon annan..men i dag gick det upp en sak för mig, men jag tar det från början...när idioten och jag var ihop var han väl inte så bra på att höra av sig och han gjorde slut genom att bara sluta höra av sig...där började mitt dåliga förtroende för killar och sedan dess har jag antagligen haft ett för stort kontrollbehov över att veta vad jag har mina killar, men även mina vänner, jag har alltid krävt kontakt och att de ska höra av sig...det har inte blivit bättre av att vissa killar jag har dejtat bara slutat höra av sig när de inte längre är intresserade..men i alla fall och trots allt har det blivit bättre men i dag insåg jag att det har blvit bättre dels på grund av att jag har lärt mig stänga av och inte bry mig, vilket kan vara väldigt svårt ibland och leder oftast till att människor inte kommer in mig på livet...men vilket är bäst, skrämma iväg folk för att jag begär för mycket eller att få folk att tro att jag inte bryr mig? Jag ösnkar att det finns ett mellanting, men så som det ser ut i dag så verkar det inte finnas det. Jag hopps bara på att jag någon gång i framtiden träffar på den där killen som kan stå ut med mig och mina krav och konstigheter;)

Ha ha nu återkommer jag till den där mannen igen ;) han skapade en profil på facebook, tydligen för bara min skull då hans enda vän är jag...är det gulligt eller desperat? ;) I alla fall så väntade jag en dag eller så för att han se om han skulle skriva något. Han gjorde inte det, vad jag vet så var han inte ens inne på facebook under den tiden. Så då skrev jag ett mail till honom och pratade lite allmänt för att få en kontakt med varann och lära känna varann. Tror ni att det gicka bra? ha ha nej inte riktigt, han svarade och tackade igen för min tid med honom, att han vill träffa mig igen och att han är glad för att jag vill ha fortsatt kontakt. Han frågade ingenting så jag hade ingen aning om vad jag skulle svara på, så han fick inget svar. Vad tycker ni mina läsare att jag ska göra? Avsluta helt med honom i och med de kulturella problemen och de geografiska problemen? eller avsluta för att han verkar depserat? eller fortsätta skriva till honom och se om konversationen förbättras? Kom igen nu mina läsare, hjälp mig här ;)

för lite mer än ett år sen gick en bekant/kompis/dejt eller vad jag ska kalla honom för bort...vi stod inte varann så nära så min sorg var väl mer eller mindre obefintlig...men jag får såna där sjuka tankar ibland, som t.ex. att det var tur att jag inte blev kär i honom för då skulle det göra så mycket ondare, men jag kunde blivit riktigt kär i honom om han hade släppt in mig i hans liv och om han inte hade varit så opålitlig när det kom till att höra av sig...jag lider med hans son och hans sons mamma som var tvungen att genomlida detta för att hans själv var tyngd av, ja vem vet av vad? mina tankar går er till! Kramar!

I dag träffade jag på idioten på tåget, aja jag såg honom i alla fall, men jag tror inte att han såg mig som tur var! För jag vill verkligen inte ha något mer med honom att göra, han spökade i mitt liv i 7 år, det räcker gott och väl. Men jag hatar att jag alltid blir så nervös när jag ser honom, och ja jag kommer alltid känna något för honom, trots allt så var han ju ändå min första kärlek. Dock så är han en megaidiot!!

I dag bjöd jag mamma på lunch, det var trevlig och så försökte jag hjälpa henne med hennes dator och Internet också, det gick väl så där ha ha :P så nu är jag hemma igen och ska fortsätta med min uppsats så jag blir klar med den någon gång... :P

Jag blir fundersam över en sak....varför? och varför gånger 2? aja karlar ha ha :P

..och det är högst ovanligt! Men jag var väl lite känslig i går, bakfull och dan, när jag fick följande sms:

"I do not forget and thank you for your time with me and I am happy with you. I hope to meet you a second time."

Ja det kanske inte låter som något märkvärdigt sms men han visade ren uppskattning enligt mig, för vem tackade mig för min tid senast? och att han är glad / lycklig med mig, när hörde jag det senast? Tyvärr så kommer jag inte ens ihåg det. Det som är mest synd är att den som skriver sådant här till mig tillhör en helt annan kultur och religion och som till och med bor i London! Men det har i alla fall gett mig hopp om det kan finnas karlar för mig där ute ;) Får väl se om han och jag ses igen, kommer inte tillbaka till Sverige förrän om 3 månader och då vet jag inte hur mitt liv kommer se ut. Det är inte många karlar som kan få mig att skratta och le som han gjorde och jag har Johanna som vittne ;)

Jag ångrar ingenting, skulle göra det igen.
För jag känner hjärtats svar, i varje andetag.
Ibland är väntan lång, men livet har sin gång.