Detta år kommer nog verkligen handla mycket om insikt...nu när jag stod i duschen funderade jag på var det här med att jag är så "inåt" började...Det började nog med "H" som jag verkligen föll för vid första ögonkastet, vi hade ett väldigt stormigt och passionerat förhållande, men det tog slut och i dag vet jag inte riktigt varför...jag måste nog börja där, börja umgås med honom och försöka prata med honom och fråga var vi gick fel...Nästa kille, "L", föll jag också för mer eller mindre på en gång...med honom kunde jag verkligen inte ventilera mina känslor, jag kunde inte säga när jag var sur eller bara skrika rakt ut hur mycket jag älskade honom...mycket handlade om rädsla över att förlora honom, vilket kan relateras till "H" som jag verkligen "bråkade" med och förlorade...i vilket fall, "L" dumpade mig när han förstod hur mycket jag gillade honom, alltså han kände inte samma som jag...förutom dessa två pojkar så är det perioderna när jag har varit singel som kan ha varit både förödande och lärorika i och med att jag träffade många idioter, oseriösa killar och andra killar som ville att allt skulle hända allt för snabbt...det senaste året när jag var singel träffade jag bara på killar som ville otrogna med mig mot sina flickvänner...det gjorde mig spyfärdig och mitt förtroende för killar sjönk enormt mycket....

Men jag ska börja med "H" och se vad det kan leda till...jag måste nog ta tag i mitt förflutna ordentligt innan jag börjar med min framtid...